För studerande
Här hittar du praktisk information, policyer och regler för dig som studerar hos oss.
Praktisk information
Kostnader, regler och policyer samlade på ett ställe.
Axevalla folkhögskola strävar efter en miljö där alla – oavsett kön, ålder, etnicitet, sexuell läggning eller funktionsvariation – blir bemötta och bemöter andra på ett värdigt och respektfullt sätt. Ingen diskriminering, kränkande särbehandling eller mobbning får förekomma.
Skolan vill aktivt bidra till global rättvisa, hållbar utveckling och folkhälsa, och arbeta för en trygg miljö fri från fysiskt och psykiskt våld eller hot om våld.
Skolan tar helt avstånd från narkotika och verkar för en så alkoholfri miljö som möjligt (läs mer under Drog- och alkoholpolicy).
Internetanvändning på skolans datorer ska ske med respekt för skolans etiska ställningstagande – innehåll som porr, rasism eller andra kränkningar av mänskliga rättigheter är inte tillåtet.
Skolans gemensamma utrymmen (uppehållsrum, datasal, bibliotek, Höga Nöjet, Biljardrummet, Gymnastiken m.fl.) ska hållas trivsamma och i god ordning av alla som använder dem. Internatboende regleras av ett särskilt hyreskontrakt och faktureras en internatavgift som inkluderar hyra, mat i skolans matsal på vardagar, serviceavgift och internet.
Lärarrådet antar studerande till skolans långa kurser enligt de riktlinjer styrelsen fastställt i skolans Målprofil. Antagningen till de olika linjerna är för närvarande delegerad till linjeansvariga lärare, men det yttersta ansvaret ligger alltid hos lärarrådet. För fritidsledarutbildningen sker antagningen istället av en särskild antagningsgrupp med berörda kursansvariga, studeranderepresentanter och rektor. Sökande med kända särskilda behov tas upp i lärarrådet, oftast i början av augusti inför läsårsstart, för att skapa en helhetsbild och en fungerande studiemiljö för alla. Sökande med känd missbruksproblematik, beroende eller pågående behandling behandlas alltid av lärarrådet. Under sommaren kan antagningen delegeras till rektorsexpeditionens personal, rektor eller studierektor, som även då tar hänsyn till eventuella missbruksproblem och särskilda behov.
Skolans allmänna prioritering vid antagning grundar sig på Målprofilen: sökande med sverigefinsk bakgrund prioriteras eftersom skolans särskilda profil är att bedriva folkbildning som riktar sig mot sverigefinnar, därefter sökande med svenska som andraspråk som en del av skolans mångkulturella profil, och därefter sökande med särskilda behov inom vissa begränsningar. Flera av skolans byggnader är gamla, delvis från tidigt 1800-tal, men anpassningar för funktionsnedsatta har gjorts och pågår fortlöpande: hiss i skolhuset, anpassad belysning för synnedsättningar, mobila blindfyrar, breddade gångar och ljudabsorbering för hörselnedsättningar (genomfört 2015). Personalen fortbildas medvetet för att höja kompetensen kring olika funktionsnedsättningar, och erfarenhet av deltagare med särskilda behov är meriterande vid nyanställning. Prioriteringsordningen vid antagning utan inbördes rangordning är: sökande med sverigefinsk bakgrund, sökande med svenska som andraspråk, sökande med särskilda behov, äldre och kortutbildade sökande, samt övriga sökande.
Rekrytering sker på traditionellt sätt genom utbildningsmässor, Öppet Hus, annonsering, Studentum, Folkhögskolekatalogen, hemsidan, samarbetsorganisationer, huvudmannen och dess organisationer, information vid kortkurser samt förberedande kurser för asylsökande.
Skolan har en mångkulturell profil och prioriterar sökande med annan bakgrund än svensk, bland annat genom en Allmän kurs med inriktning svenska som andraspråk. Skolan tar i möjligaste mån emot deltagare med olika funktionsnedsättningar, och alla deltagare integreras i den ordinarie undervisningen. Extra medel från SPSM kan ge resurser till kurativa samtal, specialundervisning, stödtimmar och anpassad utrustning för deltagare med svenska som andraspråk eller funktionsnedsättning, och särskilda kurser kan i vissa fall anordnas för dessa grupper. Enligt skolans profilmål ska alla studerande, liksom personalen, under sin studietid få information om huvudmannens målsättning kring den sverigefinska minoriteten.
Skolan arbetar löpande med utvecklingsarbete och fortbildning för att följa samhällsutvecklingen och ligga i framkant bland folkhögskolorna. De årliga medarbetarsamtalen mynnar ut i en fortbildningsplan som särskilt syftar till att höja kompetensen kring funktionsnedsättningar, så att all personal kan bemöta och ta ansvar för alla deltagare på både långa och korta kurser. Skolan har regelbundna kontakter med ortens och regionens folkbildningsorganisationer samt med huvudmannens och andra sverigefinska organisationer, och skaffar vid behov anpassad utrustning för deltagare med funktionsnedsättning med stöd av SPSM.
(Antagningsprinciperna fastställdes ursprungligen av skolans styrelse 2001-05-02, reviderades och fastställdes 2012-12, reviderades 2014 för fastställande 2014-12-08, och reviderades senast 2015 i samband med en sammanslagning av antagningsplanerna.)
Folkhögskolan intygar grundläggande behörighet till högskola och yrkeshögskola enligt Folkbildningsrådets riktlinjer.
Grundläggande behörighet till högskola bygger dels på ett omfattningskrav (sammanlagt tre års heltidsstudier på gymnasienivå), dels på ett innehållskrav motsvarande tio gymnasiala kurser, bland annat Svenska/Svenska som andraspråk 1–3, Engelska 5–6, Matematik samt samhällskunskap, naturkunskap, religionskunskap och historia. Behörighet till yrkeshögskola bygger på motsvarande krav i sju kurser.
Som urvalsinstrument till högskolan används studieomdömet, som sätts på en skala från 1 till 4 (Icke godkänd studieförmåga till Utmärkt studieförmåga) förutsatt att deltagaren varit närvarande minst 80 % av studietiden.
Från och med den 1 juli 2025 gäller nya riktlinjer för folkhögskolans behörighetsintygande (Gy25), som ersätter de tidigare riktlinjerna baserade på Gy11. En övergångsperiod löper till den 30 juni 2030 för studerande som påbörjat sina studier innan reformen trädde i kraft.
Grundläggande behörighet från folkhögskola omfattar dels ett omfattningskrav – en treårig utbildning, en tvåårig utbildning som bygger på minst ett års gymnasiestudier, en tvåårig utbildning som bygger på grundskolan och minst ett års yrkesverksamhet, eller en ettårig utbildning som bygger på minst två års gymnasiestudier – dels ett innehållskrav om kunskaper motsvarande lägst godkänd nivå i Svenska/Svenska som andraspråk 1–3, Engelska 5–6, Matematik 1a/b/c, Samhällskunskap 1a1, Naturkunskap 1a1, Religionskunskap 1 och Historia 1a1. Varje läsår ska omfatta minst 30 veckors heltidsstudier, och tillgodoräknad yrkeserfarenhet ska motsvara ett läsår (rekommendation 9 månader heltid). Utöver detta kan folkhögskolan utfärda intyg om särskild behörighet i övriga gymnasiekurser där kunskaperna motsvarar lägst godkänd nivå.
Behörighet till yrkeshögskola bygger på motsvarande omfattningskrav men ett innehållskrav om 7 kurser (Svenska/Svenska som andraspråk 1, Engelska 5, Matematik 1a/b/c, Samhällskunskap 1a1, Naturkunskap 1a1, Religionskunskap 1, Historia 1a1), och folkhögskolan kan även intyga särskilda förkunskaper i övriga kurser. Intygen utfärdas i det administrativa systemet Avanti, både på svenska ("Intyg för behörighet till högskolestudier och yrkeshögskolestudier") och på engelska ("Certificate: Eligibility for Higher Education and Higher Vocational Education"); den som ska studera utomlands kan även vända sig till Universitets- och högskolerådet (UHR) för ett engelskt intyg om grundläggande behörighet för utlandsstudier.
Vid urval till högskola används studieomdömet på en skala där Utmärkt studieförmåga ger 4, Mycket god–Utmärkt 3,5, Mycket god 3, God–Mycket god 2,5, God 2, Mindre god–God 1,5 och Mindre god 1; endast omdömet meritvärderas, inga meritpoäng räknas med, och vid lika omdöme kan högskolorna lotta eller använda högskoleprovet som särskiljare. Yrkeshögskolan har inga centralt gemensamma urvalsregler utan varje anordnare avgör själv hur urvalet går till, ofta genom en kombination av arbetsprov, tester, intervjuer och yrkeserfarenhet.
Behörighetsintyget är ett komplement till skolans eget intyg, som ger den fullständiga bilden av studiernas innehåll och arbetsformer, och ska alltid vara kopplat till en namngiven kurs på folkhögskolan. Den som söker till högskola eller yrkeshögskola måste själv skicka in sina intyg – det sker ingen automatisk överföring till någon nationell betygsdatabas. (Observera att kurslistorna ovan utgår från reglerna som gällde före Gy25-reformen 1 juli 2025 och kan komma att uppdateras under övergångsperioden fram till 30 juni 2030.)
Om en bekräftelseavgift tas ut i samband med antagningen dras den av på första fakturan. Bekräftelseavgiften återbetalas inte om du lämnar återbud.
Skolan erbjuder möjlighet till internatboende. De flesta erbjuds enkelrum, men även kollektivboende är möjligt. Internatboendet ger utmärkta möjligheter till aktiviteter utanför schemalagd tid — bland annat står skolans gymnastiksal, gym och datasalar till förfogande. En del av internatet är reserverat för kortkursverksamhet, som pågår både under veckorna och på helgerna.
Du betalar inte för lovveckorna. På kvällarna och under veckosluten svarar du själv för matlagningen. Du som är externatdeltagare (inte bor på skolan) kan köpa lunch i skolans restaurang för 70 kr, betalning sker med Swish.
I serviceavgiften ingår bland annat fredagsfika, kopior, skolgemensamma kulturevenemang, friluftsdagar, gemensamma studiebesök och kvällsaktiviteter samt vissa läromedel/studiematerial. Läroböcker och annat studiematerial hämtas eller köps på skolans expedition och faktureras under studietiden.
Vid för hög frånvaro tillämpar skolan en tydlig åtgärdstrappa. En muntlig varning ges av linjeansvarig i stöttande syfte första gången frånvaron under en månad överstiger 20 %, som riktlinje efter 30 lektioners frånvaro under första terminen eller 60 timmars frånvaro under den andra. Överstiger frånvaron 20 % en andra gång utfärdas en skriftlig varning av rektor, som riktlinje efter 60 respektive 90 lektioners frånvaro, och delas ut i samtalsform tillsammans med studierektor och om möjligt linjeansvarig. Fortsätter frånvaron att stiga en tredje gång tar lärarrådet kollektivt upp frågan och rekommenderar rektor att besluta om utskrivning, som riktlinje efter 120 respektive 150 lektioners frånvaro; rektor skriver beslutet och delger det tillsammans med studierektor och/eller linjeansvarig, och avbrottet anmäls till CSN eller annan bidragsgivare.
Används alkohol i gemensamma utrymmen (utanför Kungs Mitt) utanför skoltid kan det leda till en varning, och grövre fall eller upprepade tillfällen kan leda till avvisning från internatet eller skolan; vid misstänkt alkoholberoende erbjuds samtalsstöd och hjälp, men vägran att ta emot hjälp kan leda till avvisning. Narkotika och narkotikaklassade preparat hanteras enligt skolans Drog- och narkotikapolicy: bedöms en deltagare ha förverkat sin rätt att fortsätta studierna avskiljs hen av rektorn genom ett skriftligt brev, som delges i samtalsform tillsammans med linjeansvarig, studierektor och/eller en lärare från Socialpedagogiska gruppen.
Grovt våld – där skador eller fara för fysisk skada eller liv uppstår – leder till omedelbart avskiljande från skolan efter att skolans krisgrupp kallats samman. Hot om våld hanteras genom Socialpedagogiska gruppens bedömning och rekommendation, och verkställs på samma sätt. Oacceptabelt eller kränkande beteende i ord eller handling mot andra deltagare, gäster eller personal tas upp av Socialpedagogiska gruppen, som kan rekommendera rektor att avskilja deltagaren; rektor avskedar i så fall deltagaren genom ett skriftligt brev enligt samma samtalsprocess.
En deltagare som utreds för misstänkt allvarligt brott mot drogpolicyn (till exempel synligt påverkad under skoltid eller misstänkt langning) eller för våldsamt eller oacceptabelt beteende kan tillfälligt stängas av från undervisningen genom ett skriftligt brev från rektor, enligt samma samtalsprocess. Den som trots påminnelser inte betalar sina internat- eller lunchavgifter kan, som huvudregel efter två missade månadsavgifter i följd, stängas av från internatet och skolans matsal genom ett skriftligt brev från rektor eller studierektor.
Axevalla folkhögskola strävar efter en drogfri miljö och tar tillvara alla initiativ till drog- och missbruksbekämpande åtgärder. Skolan ger stöd och råd till deltagare som vill ta sig ur ett missbruk av droger eller alkohol.
Drogpolicyn delas ut till alla deltagare vid studiestart och gås igenom vid varje läsårsstart, då skolan även, i samarbete med Skolrådet, anordnar information om droger under hösten. Internatansvarig går igenom policyn vid inflyttning på internatet, och den finns även tillgänglig på skolans hemsida under Studerande. Lärare och övrig personal erbjuds utbildning för att kunna bemöta och motverka droganvändning. En deltagare som misstänks använda droger kallas till samtal och kan ombes lämna urinprov – även skolledningen kan kräva detta. Lämnas inget godkänt prov tolkas det som ett positivt provsvar. Deltagaren har rätt att i rimlig tid få veta att prov önskas, men själva provtagningen kan ske utan förvarning efter att samtalet ägt rum. Skolan betalar alla kostnader för provtagningen och följer i regel med, om inget annat avtalats; ett manipulerat prov (till exempel med låg U-kreatininhalt) godkänns inte och debiteras deltagaren. Kontakt med lämpliga stödpersoner (hemmet, socialtjänsten med mera) säkerställs alltid innan deltagaren lämnar skolan.
Den som misstänks för langning kallas omedelbart till samtal med skolledningen. Bekräftas misstanken genom erkännande eller annan övertygande bevisning avstängs deltagaren omedelbart från både undervisning och internat, och polisen informeras redan vid misstanke. Skolan erbjuder inte studieplats åt sökande som misstänks för langning eller har ett aktivt drogberoende eller pågående behandling för det. Den som stängts av på grund av droger kan tidigast antas tillbaka efter åtta månader – för Fritidsledarutbildningen och Socialpedagogutbildningen krävs två års drogfrihet. Vid langning eller annan hantering av droger gäller särskilda villkor inför en eventuell ny antagning, som bedöms individuellt av lärarråd och ledning; drogfri tid ska då styrkas genom regelbundna, egenbekostade och godkända provresultat. Vid behov informeras polisen om droganvändning, och orosanmälan kan göras till socialtjänsten.
Alkohol får varken användas eller förvaras i skolans gemensamma utrymmen, inomhus eller på skolans mark, och hela skolveckan (måndag till fredag efter skoltid) är alkoholfri på skolområdet. Internatet i huset Kavaljers är helt alkoholfritt med nolltolerans. Tre undantag gäller: i Höga Nöjet får alkohol användas om internatansvarig informerats i förväg genom en festanmälan; internatrummen räknas som privata områden så länge hyreskontraktets krav på hänsyn till grannar följs; och skolans restaurang har eget serveringstillstånd. Alkoholpolicyn delas ut och gås igenom på samma sätt som drogpolicyn vid läsårsstart och inflyttning, med årlig temadag om alkohol och droger i samarbete med Skolrådet. Misstänks en deltagare vara alkoholpåverkad under skoltid kallas hen omedelbart till samtal av rektor eller studierektor och avvisas från lektioner och gemensamma utrymmen; upprepas detta ges en skriftlig varning och deltagaren riskerar avvisning från skolan. Vid misstänkt alkoholberoende erbjuds samtalsstöd och hjälp att få vård – vägran att ta emot hjälp kan leda till avvisning från internatet eller, i svårare fall, från skolan. Särskilda regler för resor som skolan anordnar finns i skolans resepolicy.
Policyn reviderades senast 2017 (fastställd av skolans styrelse 13 december 2017), med tidigare revideringar 2009, 2012 och 2014, och en uppdaterad handlingsplan för droger antogs 2022.
Boende på internatet kostar 1100 kr/vecka, eller 1150 kr/vecka för rum med egen toalett.
Utöver boendekostnaden tillkommer en serviceavgift: 1470 kr/termin om du bor på internatet, eller 1850 kr/termin om du är externat (inte bor på skolan).
I internatkostnaden ingår frukost och lunch alla vardagar, samt tillgång till gratis Wifi, gym, bastu och gymnastiksal.
Läromedel kostar normalt ca 1500 kr/år, men kan variera mellan olika kurser.
Alla deltagare omfattas av skolans deltagarförsäkring under studietiden.
Axevalla folkhögskola är en integrerad del av den svenska folkbildningen och vuxenutbildningen. Folkhögskolans verksamhet ska bland annat öka människors möjlighet att påverka sin livssituation, öka viljan och förmågan att delta i samhällsutvecklingen samt forma en egen identitet i ett mångkulturellt Sverige, och skolan ska även ta hänsyn till de verksamhetsmål riksdagen satt upp. Målet är en studiemiljö som kännetecknas av folkbildningens långa tradition av demokrati, delaktighet, tolerans och solidaritet, kombinerat med ett varierat kursutbud där skapande verksamheter ingår, så att deltagarna kan nå ökat självförtroende, ökat socialt ansvarstagande och ökad medvetenhet om sina villkor i samhället. Samtidigt ska skolan kritiskt granska samhällets förändringsprocesser och sträva efter att påverka samhällsutvecklingen.
Den pedagogiska grundsynen utgår från att alla människor är aktiva och skapande individer med inneboende resurser att förändra sin livssituation, med behov av att umgås med andra och se sig själva som en del av en meningsfull helhet. Målet är en holistisk kunskapssyn, där litteraturstudier kombineras med deltagarnas egna erfarenheter av samhälls- och yrkesliv samt fältstudier, och där kunskap bearbetas kritiskt för att leda till självständigt ställningstagande och handlingsberedskap.
Skolans särskilda profil är att tillgodose huvudmannens behov och bedriva folkbildning och vuxenutbildning på finska och svenska, som en av hörnpelarna i utvecklandet av den sverigefinska identiteten och en tummelplats för sverigefinsk debatt, samtidigt som skolan vill vara ett levande kulturcentrum för orten och regionen. Skolan arbetar aktivt med internationella frågor med prioritet på globala frågor, europafrågor och folkbildningskontakter kring Östersjön. Kurser bedrivs normalt på svenska eller finska, med tvåspråkighet som en merit vid antagning och nyanställning, och skolan samarbetar aktivt med andra sverigefinska aktörer samt regionens folkbildnings- och kulturorganisationer i Västra Götaland och Mälardalsområdet. Utöver den ordinarie folkhögskoleverksamheten kan skolan även anordna anknuten verksamhet i linje med målsättningen. Ryggraden i kursutbudet är de allmänna kurserna på finska och svenska, kompletterade med kortare kurser i samarbete med nämnda organisationer.
Verksamheten baseras på ett statsbidrag som motsvarar cirka 5 000 deltagarveckor, samt särskilda medel för utvecklingsverksamhet. Utöver de statsbidragsberättigade kurserna kan viss uppdragsutbildning anordnas. Särskild hänsyn tas till de sverigefinska grupper som nämns i profilmålet, och vid begränsat antal platser prioriteras äldre och sverigefinska sökande.
För den närmaste tiden betonas särskilt: att de finskspråkiga kurserna har en tydlig sverigefinsk profil, att studerande på de svenskspråkiga kurserna (liksom personalen) får en klar bild av målsättningen om en sverigefinsk minoritetsställning, att så många sverigefinnar som möjligt får veta att det går att studera på finska och svenska hos oss och känna skolan som sin egen, att skolan aktivt samarbetar med de sverigefinska organisationerna, att skolan strävar efter en mångkulturell studiemiljö som ökar förståelsen mellan kulturer, att alla studerande upplever en positiv studiemiljö, att samverkansorganisationer ser Axevalla som en värdefull partner, att regionens befolkning – även icke-finskspråkiga – ser skolan som ett värdefullt alternativ inom folkbildning och vuxenutbildning, samt en vuxenpedagogik med helhetssyn. Utvärderingen av dessa mål ska leda till förbättring och utveckling av verksamheten, både vad gäller pedagogiska och metodiska frågor och de konkreta målen ovan.
(Fastställt av skolans styrelse 9 december 2010.)
Axevalla folkhögskola strävar efter en miljö där både personal och deltagare trivs och vill vara delaktiga. Närvaro är själva ryggraden i folkhögskolans arbetssätt, och grundprincipen är att alla deltagare ska behandlas lika utifrån sin situation. Deltagare som varit frånvarande mer än 20 % under ett läsår anses inte ha studerat i normal takt och har därmed inte heller fullföljt ett helt folkhögskoleår. Vid sjukskrivning med läkarintyg, styrkt föräldraledighet eller dokumenterad vård av barn kan studietiden istället förlängas för att uppnå ett fullgjort folkhögskoleår. Deltagaren ansvarar själv för att anmäla sin frånvaro, inte bara till skolan utan även till Försäkringskassan och CSN (till exempel vid vab), och ska vid sjukfrånvaro längre än 7 dagar kunna visa läkarintyg, som ska lämnas in snarast efter frånvarons slut.
All frånvaro antecknas av lärarna i Schoolsoft efter varje lektion, även vid friluftsdagar och temadagar. Linjeansvariga stämmer av frånvaron med sina deltagare varje vecka och följer upp på lärarråd två gånger per termin (närmast höstlovet samt i mitten av vårterminen), som stöd och trygghet för deltagarna. Målet är att ingen frånvaro alls ska förekomma, men uppstår den ändå gäller följande trappa:
En muntlig varning ges av linjeansvarig första gången frånvaron under en månad överstiger 20 %, i syfte att stötta deltagaren och ta reda på orsakerna. Om frånvaron snabbt blir betydligt högre utan rimlig förklaring utreds detta omgående tillsammans med deltagaren, linjeansvarig, rektor och/eller studierektor.
Fortsätter frånvaron att stiga utfärdar rektor en skriftlig varning – en allvarlig påminnelse om att delta regelbundet för att räknas som aktivt studerande. Går det inte att nå deltagaren skickas varningen hem per brev med begäran om bekräftelse. Linjeansvarig följer därefter upp närvaron extra noga.
Om frånvaron trots skriftlig varning fortsätter att stiga och normal studietakt inte kan uppnås, tar lärarrådet kollektivt upp frågan och rekommenderar rektor ett beslut om fortsatta studier. Rektor skriver utskrivningsbeslutet och delger det tillsammans med studierektor och linjeansvarig i samtalsform, och avbrottet anmäls till CSN eller annan bidragsgivare.
För att ett omdöme ska kunna sättas krävs minst 80 % närvaro under den sammanhängande studietiden; vid dokumenterad förlängd studietid sätts omdömet istället vid terminsslut när ett fullt folkhögskoleår är uppnått. Skolan sätter årligen omdöme på alla som uppfyller närvarokravet såvida deltagaren inte själv avsäger sig det. För lite underlag i en enskild kurs är inte skäl att avstå omdöme – skolan ska istället agera i tid under kursens gång, och om omdömet ändå sätts på ett bräckligt underlag ska hänsyn tas till detta i den samlade bedömningen. Tre saker är viktiga att känna till: omdöme sätts inte om frånvaron är 20 % eller mer, ett avsägande av omdömet måste alltid göras skriftligt innan terminens slut, och omdömet kan inte fås ut i efterhand.
(Fastställd av skolans styrelse 2019-12-18.)
Skolans kurser registreras löpande i SchoolSoft: långa kurser så snart läsårstiderna är bestämda och allteftersom nya kurser skapas, kortkurser och deras deltagare löpande under året. Alla ansökningar till långa kurser registreras löpande i SchoolSoft, och sökande kryssar i ansökningsblanketten om de avser söka studiemedel via CSN. Ansökarlistorna skickas därefter digitalt till CSN och uppdateras kontinuerligt av skolan. Efter kursstart aktiveras deltagarna och deltagarlistor skapas och filas över till CSN; startar nya deltagare eller avbryter någon sina studier filas uppgifterna omgående till CSN. Statistikrapporter och deltagarstatistik (SCB-filer) skickas enligt gällande tidsplan till SCB, och kontrollrapporter körs i förväg så att eventuella felaktigheter kan rättas till.
Känner du att du behöver extra stöttning i dina studier? Skolan erbjuder extra stöd med studieteknik, planering, struktur och andra behov kopplade till studierna, samt samtalsstöd för psykosociala utmaningar.
Vår stödperson fungerar som en länk mellan klassrummet och det privata, hjälper dig att strukturera vardagen och anordnar fritidsaktiviteter så att deltagarna kan lära känna varandra även utanför klassrummet.
Kontakt: 0511-26 970 (expedition), info@axevalla.fhsk.se
Detta är de dokument där studerande, personal och styrelse kan läsa om studerandes rättigheter och skyldigheter, samt om den informationsskyldighet som gäller för folkhögskolan i dessa frågor.
Folkbildningen bygger på delaktighet, och Axevalla ger deltagarna forum för att aktivt påverka verksamheten. I det pedagogiska arbetet kan studerande påverka kursinnehållet bland annat under kursens demokratitid. Skolan stöttar Deltagarkårens arbete genom att initiera och stödja starten av verksamheten vid varje läsårsstart, hjälper till med demokratisk kunskap och verkar för att kåren får både fysiskt och mentalt utrymme på skolan. Skolan har även ett Skolråd med studeranderepresentation i majoritet, som beslutar i frågor som berör deltagarna både i och utanför lektionssalarna.
Skolans Socialpedagogiska grupp arbetar under tystnadsplikt och sekretess och består av rektor, internatansvarig, kurator, två lärare och två deltagare. Gruppen hanterar frågor som rör internatet och elevernas sociala miljö och yttrar sig i elevdisciplinära frågor. Den träffas enligt skolans årsplanering samt vid behov, på initiativ av deltagare eller personal.
Vid klagomål eller missnöje finns en tydlig väg att gå: i vardagliga frågor kring schema och frånvaro vänder sig deltagaren i första hand till sin linjeansvarig; i mer kurativa frågor till skolans kurator eller studierektor. Gäller det den psykosociala miljön eller upplevd orättvis behandling av en annan studerande kan deltagaren vända sig till linjeansvarig, studierektor eller rektor, och gäller missnöjet internatboendet till internatansvarig – eller till Socialpedagogiska gruppen. Allvarligare frågor, till exempel om en deltagare känner sig orättvist behandlad av en lärare eller annan personal, tas upp med rektorn. Studieomdömen och behörighetsgivning kan inte prövas av Studeranderättsliga Rådet, men deltagaren kan överklaga till skolans styrelse. Missnöje med disciplinära åtgärder kan tas vidare till skolans styrelse och/eller till Folkbildningsrådet och Studeranderättsliga rådet.
Skolan har de senaste åren arbetat för ökad tillgänglighet, bland annat genom en hiss i Skolhuset och bredare gångar på skolområdet för rullstolsburna, och erbjuder i möjligaste mån extra stöd som kurativt eller pedagogiskt stöd och teknisk hjälp – åtgärder som delvis finansieras av SPSM.
Skolan har tre datasalar: en stor undervisningssal i Skolhuset (våning tre) och två mindre (Skolhuset markplan och Arningehuset våning två), där de två mindre är öppna för deltagarna dygnet runt utom när skolan är larmad nattetid klockan 23–07. Wifi finns i alla offentliga lokaler samt på internatrummen. All internetanvändning på skolan följer skolans etiska regler enligt Allmän policy. Teknisk utrustning som kameror kan lånas via expeditionen, och ljudanläggning, filmsal, akustiska gitarrer, pianon och ett musikrum finns fritt tillgängliga. Skolans buss får användas under skoltid för linjeresor, kommittéverksamhet, elevkårens och deltagarnas verksamhet samt andra studiegemensamma resor, och kan i begränsad omfattning hyras privat för 35 kr/mil. Verksamheten utvärderas i slutet av varje termin genom FBkvalitet, en kvalitetsutvärdering gemensam för ett 80–90-tal folkhögskolor, och resultaten gås igenom på SAO, med personalen och med styrelsen.
Axevalla folkhögskola är en så kallad Rörelseskola/RIO-skola som ägs av en stiftelse, och omfattas därför inte av offentlighetsprincipen som gäller inom det offentliga skolväsendet. Uppgifter om enskilda studerande förvaras på skolans expedition eller i arkiv, och uppgifter om deltagare med skyddad identitet, säkerhetsmarkering eller diagnoser förvaras i ett låst kassaskåp dit endast viss personal har tillträde. Deltagarlistor rapporteras till CSN (för studiemedel), Folkbildningsrådet och den studerandes hemlandsting/region (för statistik och bidragsredovisning) samt till Specialpedagogiska skolmyndigheten för bidragsredovisning. Ansökningshandlingar för sökande som inte antagits makuleras inom ett halvår från läsårsstart, handlingar för antagna studerande arkiveras i ett år efter avslutade studier, och intyg och omdömen arkiveras permanent.
Axevalla folkhögskola är en del av den svenska folkbildningen, med statens fyra syften som grund: att stärka och utveckla demokratin, att göra det möjligt för fler människor att påverka sin livssituation och engagera sig i samhällsutvecklingen, att utjämna utbildningsklyftor och höja bildningsnivån i samhället, samt att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet. Till detta hör sju verksamhetsområden som ska genomsyra arbetet: den gemensamma värdegrunden om alla människors lika värde och jämställdhet, det mångkulturella samhällets utmaningar, den demografiska utmaningen, det livslånga lärandet, kulturen, tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning, samt folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa.
Skolans särskilda profil är att bedriva folkbildning och vuxenutbildning på finska och svenska och att vara en samlingsplats för den sverigefinska minoriteten, samtidigt som skolan vill öka förståelsen mellan olika kulturer och vara ett levande kulturcentrum för orten och regionen. Målet är en studiemiljö som präglas av folkbildningens tradition av demokrati, delaktighet, tolerans och solidaritet, där deltagarna genom ett varierat kursutbud stärker sitt självförtroende, sitt sociala ansvarstagande och sin förståelse för sina egna villkor i samhället.
Skolan arbetar också aktivt med miljöfrågor. Miljöpolicyn för 2014 pekar ut tre övergripande mål: att skapa ökad förståelse och engagemang för miljöfrågor hos deltagare och personal, att gradvis minska verksamhetens negativa miljöpåverkan – särskilt kring konsumtion, kretslopp och logistik – samt att bevara den biologiska mångfalden på och omkring skolområdet. Handlingsplanen innefattar bland annat en årlig temadag om miljö för alla deltagare, en utsedd miljöansvarig i SAO, miljöutbildning för personalen, inventering av energiförbrukning och bensin-/dieselförbrukning med förslag på effektivisering, prioritering av miljömärkta produkter vid inköp, förstärkt källsortering och användning av skolans kompostanläggning, effektivisering av arbetsresor samt ökad kunskap om det lokala ekosystemet för att bevara växt- och djurrikedomen. Denna policy bygger vidare på en tidigare miljöpolicy från 2009, där skolan bland annat åtog sig att öka andelen ekologiska och närproducerade produkter, minska kemikalieanvändningen och redovisa miljöarbetet i den årliga verksamhetsberättelsen.